1726. Det
Swenska Porcellainsverket bildas av vad som brukar kallas Porslinssocieteten
och man genomför försöksbränningar vid Rörstrand. Johann Wolff som påstår sig
vara en s k arkanist, d v s någon som känner till porslinets och
porslinstillverkningens hemligheter, får i uppdrag att skapa svenskt porslin i
Porslinssocietetens namn. Men det blir inte porslin utan snarare fajans han
kommer att tillverka.
1741. Anders
Fahlström blir Rörstrands förste svenske verkmästare. Tidigare hade
verkmästarna hämtats från Tyskland och Holland. På 1740-talet börjar man också
utveckla mer typiskt svenska dekorer för sin fajans, såsom Nordstjärnemönstret
och Rehnska mönstret. Namn som Christian Precht och Jean Eric Rehn nämns som
upphovsmän. Eftersom man är den enda fabriken i sitt slag i landet märks alla
föremål med namnet Stockholm.
1758.
Mariebergs porslinsfabrik anläggs. Rörstrand får konkurrens och börjar nu märka
sitt gods med namnet Rörstrand. Marieberg blir dock inte långlivat utan köps
upp av Rörstrand och läggs ner redan 1788.
1770. En
engelsk innovation, flintgodset, införs på Rörstrand. Flintgodset får väl i det
närmaste ses som ett mellanting mellan fajans och porslin. Kvaliteten var till
en början dålig. Ända in på 1790-talet klagar kunderna över missfärgade
servisdelar och mystiska knäppande ljud från tallrikar ”när däri östes soppa,
som likväl icke var het” (Anne Marie Herlitz-Gezelius, Rörstrand). Man börjar
också använda sig av tryckta mönster till dekorerna.